Övergång från domartiden

Domartiden var en svår tid, då många bara brydde sig om sig själva. Nu ska vi berätta om en helt vanlig familj och om en kvinna som spred mycket ljus i denna mörka tid.

Poänger

Rut var en trofast vän och hjälpte Noomi vad som än hände.
Rut, en invandrare, blev gammelfarmor till en omtyckt kung. En senare släkting är Jesus.

Rut, som kom från ett annat folk, lär känna Bibelns Gud. Så var ju folkets uppdrag.

Gud hade omsorg om Rut och Noomi.

Superkort

Rut var en kvinna som lämnade sitt eget land och sitt eget folk, för att ta hand om sin gamla svärmor som var judinna och kom från Israel. Hon lärde också känna Bibelns Gud. Rut får en man och son, och blir så småningom gammelfarmor till en omtyckt kung (David). En senare släkting var Jesus. Rut har en egen bok i Bibeln. (Öppna gärna.)

Dramaförslag

(Kvinnorna spelas av elever, männen är tröjor på galgar.)

Förberedelser

Fyra galgar med tröjor/jackor på. Scarfar/halsdukar till Rut och Noomi. Dramat börjar på kartan i Israel, mittgången. Moab blir öster om Röda havet.
Eftersom du står mitt i klassrummet: se åt olika håll så att du inte hela tiden vänder ryggen åt samma personer. Alternativt bryt kartan och ha Israel framme till vänster, Moab framme till höger, från elevernas perspektiv.

Bakgrund

(Du har just berättat om Jeriko och den röriga och mörka domartiden. Ta upp en elev.)

Berättare:Här är Noomi (eleven), och hennes man (en galge med en tröja/jacka, som Noomi får hålla i, lägg ärmen om Noomis hals).
De hade två söner. (Instruktören håller två andra galgar med tröjor/jackor)

Det var hungersnöd i Israel och familjen var tvungna att utvandra till grannlandet Moab, öster om Döda havet. (Ni går dit.)

I det nya landet dog Noomis man (Noomi lägger ner galgen).
Noomis söner gifte sig med två kvinnor från det nya landet: Orpa och Rut. (Ta upp två elever, som får varsin ”son-galje”.)

Efter tio år dog dock båda sönerna (Orpa och Rut lägger ner galgarna).

Nu var bara Noomi och svärdöttrarna Orpa och Rut kvar.

Noomi ville flytta tillbaka till sitt hemland Israel. (Viska repliker.)

Noomi: Hej då!

Orpa: Hej då! (Går och sätter sig.)

Rut: Dit du går, går också jag!

Noomi: Varför då?

Berättare:Rut tyckte om sin vän Noomi, och var orolig för hur det skulle gå för Noomi som var gammal och ensam.
Hon sa: ”Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö. Endast döden skall skilja oss åt!” Rut hade börjat tro på det judiska folkets Gud och ville vara med andra som också trodde på deras Gud.

Noomi: Så fint! Tack! Let’s go!

Berättare: De vandrade den långa vägen tillbaka till Israel. (Gå till mittgången.)
Rut och Noomi hade blivit mycket fattiga.

Rut: Jag är hungrig!

Noomi: Jag med! Försök hitta lite mat.

Berättare: Rut gick till en åker där de skördade säd.
(Ta fram ytterligare en galge med tröja/jacka)

Mannen (galgen) som ägde åkern lät henne plocka upp den säden som blev kvar.

Rut tyckte han var snäll. Med bra tips från Noomi blev hon ihop med mannen.
(Rut och galgen håller armen om varandra)

De gifte sig och fick en son. Så småningom blev Rut gammelfarmor till en av Israels mest omtyckta kungar. En annan känd släkting som levde långt senare var Jesus.
En applåd för våra skådespelare!

Rut har en egen bok i Bibeln.
(Ta fram ngn som öppnar. Innehåll t.ex. ax, eller vit pärla mot svart bakgrund)