Bakgrund

Nu har de äntligen kommit till Israel, där de skulle bli ett stort folk och hjälpa alla andra folk upptäcka vem deras Gud är, men de hade ett stort problem…

Poäng

Ismael blir stamfar till araberna. Från dem kom senare Islam.
Isak blir stamfar till det judiska folket.
Gud vill rädda hela världen genom Abrahams folk. För att testa om det går att lita på Abraham ber Gud honom att offra Isak.

Superkort

Sara och Abraham skulle bli ett stort folk, men kunde inte få barn med varandra och var gamla. För att hjälpa Gud lite fick Abraham istället barn med Saras tjänsteflicka Hagar, som födde Ismael. Men Gud hade ju lovat att Sara och Abraham skulle få ett barn tillsammans.

Till slut är Sara 90 år. Då föder hon Isak, som betyder skratt.
Gud ville se om han kunde lita på Abraham och bad honom göra det svåraste: att offra sin son Isak. Offra = ge till sin gud. Att offra människor var något hemskt som Bibelns Gud absolut inte ville, men som gjordes i andra religioner. I sista stund skickade Gud en ängel som stoppade Abraham. Nu visste Gud att Abraham litade på Gud.

Isak blev stamfar för det judiska folket. Hagar och Ismael flyttade och Ismael blev stamfar för araberna. Från det arabiska folket kom långt senare religionen islam. Enligt islam var det Ismael som nästan offrades. Nästan alla berättelser hittills är även med i islams bok Koranen.

 

Exempel på hur du kan göra

Enkel enmansteater om Isaks födelse

(Berätta dramatiserande, instruktör är alla personer.)

Berättare: Äntligen är de i landet som deras Gud hade gett dem! Problemet är bara: Hur ska de kunna bli ett stort folk? De kan nämligen inte få barn med varandra. Sara är nu 75 år och Abraham 85 år.

Sara föreslog att Abraham kunde få barn med hennes tjänstekvinna. Konstigt förslag tänkte nog Abraham, men när han tänkte på hur gammal hon blivit tänkte han att det nog var enda sättet. Efter 9 månader föddes en liten kille som fick heta Ismael.

Femton år senare kommer tre män, eller änglar, till Abraham och säger att om ett år kommer Sara ha ett barn. Ha, ha, ha! Sara skrattade när hon hörde det genom tältduken, för nu var hon 90 år och Abraham 100 år. Sätt på dig något på huvudet så du blir Sara.

Om det funnits rullatorer på den tiden skulle nog Sara gått med en sådan. Skjut en stol framför dig. Efter ett tag undrade folk om hon ätit för mycket bullar. Stoppa in det som sedan blir Isaks keps/halsduk under tröjan. Använd gärna dialekt:

Sara: Nej, jag ska ha barn jag!

Berättare: Folk tänker nog att nu har hon blivit snurrig också, gamla tanten.

Sara: Nu kommer han ut! (Ta fram kepsen.)Titta så fin han är! Nu får jag bygga om rullatorn till barnvagn! (Vrid på stolen, lägg kepsen på stolen, skjut den framför dig.)

Berättare: Sara & Abraham skrattade åt att gamla Sara blivit mamma. De skrattade också för att de var glada för att Bibelns Gud hade gjort ett under. Därför fick pojken heta skratt. På deras språk hebreiska, heter skratt det Isak. Nu bodde de alltså i landet Israel (rörelsen) och Abraham hade fått två söner: Ismael och Isak, (rörelserna).

Drama om när Abraham prövas alt. 1

(Du är berättare och Isak, elever är Abraham, och ängel. Abraham säger inget, men du agerar som att han talar. Du upprepar det han ”säger”.)

Berättare: Enligt Bibeln var Guds plan att Abraham och Isak skulle bli stamfäder för ett stort folk, som skulle få hjälpa alla andra folk att också lära känna Gud. Men nu hade Abraham gjort en del dumma grejer, så Gud måste testa om han och Abraham verkligen kunde lita på varandra. Planen för hela världens räddning hängde ju på det. Därför gjorde Gud ett test. 
(Viska eller ge en lapp till elev längst fram: “Ropa STOPP när jag blinkar åt dig”. Kolla så eleven förstår.)
(Sätt på dig en keps och bli Isak. Isak-karaktären kan prata som en tonåring, eller ortensvenska, men gör i så fall även andra dialekter.)

Isak: Jo, man! Det är jag som är Isak! Pappa? Var är du? Ropade du på mig? Där är du ju, mannen! (Sätt på en elev Abrahamhalsduken eller annat.)

Vad sa du? Ska vi offra? Coolt mannen! Det är tunga grejer.

Men du ser inte så glad ut, men ok, vi går. Farsan, det är ju häftigt att offra! (Tar fram eleven.)

Jag ska förklara för er, vi offrar ibland till vår Gud, för att visa att vi gillar Gud!
Vi bygger ett stenbord, offrar ett djur, som en gåva till vår Gud, och eldar upp det.
Det är riktigt coolt!

Ok pappa, nu är vi framme, här bygger vi altaret, ett bord av stenar. (Ta en stol/bänk.)

Men var är djuret vi ska offra? Varför lägger du mig på altaret? (Lägg dig där själv.)

Jodå det är stabilt…? Varför binder du mina händer pappa? (Håll ihop händerna.)

Varför tar du kniven där? (Peka på en penna.)

Varför håller du upp kniven över mig så där? (Barnet hänger antagligen på. Blinka åt barnet som du gav lappen till.)

Ängeln: Stopp.

Isak: Pappa, hörde du ängeln? Säg det en gång till högre så pappa hör!

Ängeln: Stopp!

Isak: Just det! Sluta pappa! Vad håller du på med?! (Gå upp från altaret, ta av kepsen och Abrahams halsduk.)

Berättare: En applåd för våra skådespelare!

Vad hände där egentligen? Bibelns Gud ville inte att Isak skulle offras, men minns ni att jag sa att Abraham hade gjort en del dumma saker? Nu behövde Gud kolla så inte hans plan för att rädda hela mänskligheten skulle misslyckas. Kunde han lita på Abraham? Litade Abraham på sin Gud?
Efter detta visste Gud att han kunde lita på att Abraham. Folket lärde sig också att Abrahams Gud inte ville ha människooffer.

Drama om när Abraham prövas alt. 1

(Drama där instruktör är Abraham, elev är Isak.)

Berättare: Abraham var glad för sina söner Ismael och Isak, men en dag kommer Abraham fram till Isak och ser ledsen och orolig ut. Nu behöver jag en väldigt modig person som vill vara med på ett kort drama.
Instruktören är Abraham. Eleven är Isak.

Abraham: Vi ska gå och offra till vår Gud. Du vet, när vi ger något till vår Gud. Du får bära veden (t.ex. böcker). Kom så går vi upp på berget.

Isak: Pappa, vad ska vi offra?

Abraham: När vi kommer fram ordnar nog Gud det offret. Nu är vi framme. Här bygger vi ett altare, som ett bord av stenar. Nu får du lägga dig här Isak. Du är väl modig?

Berättare: Abraham tar sin osynliga kniv och lyfter upp armarna. Precis när han ska hugga är det någon som ropar:

Ängel: STOPP! Du ska inte alls offra din son. Ta loss Isak.

Istället offrade han en bagge.
Skulle Abraham offra Isak? Nej, det var bara ett test för att se om Gud kunde lita på Abraham.
Abraham och Ismael hem igen.
”Men, det var ju Isak!” ropar nog någon.
Ja, vem var det egentligen? Det är frågan… Vi återkommer till det.

Ismael – Isak. Koranen – Bibeln

Isak blev stamfar till det judiska folket och Bibeln fortsätter med att berätta deras story.
Ismael däremot blev stamfar till araberna enligt Bibeln och försvinner ut ur Bibelns berättelser. Från det folket kom långt senare religionen Islam. Muslimerna menar att Abrahams test var med Ismael. I Koranen kan man läsa mer om Ismael, medan Bibeln följer Isak. Många av Bibelns berättelser finns med i Koranen, men ibland berättas de lite olika, tex om det var Isak eller Ismael som nästan offrades.
Alla berättelser hittills finns med i judendom, kristendom och Islam.

Pedagogiska idéer

Saras tjänsteflicka Hagar är den första i Bibeln som säger något om hur Bibelns Gud är. När hon hade Ismael i magen hade hon och Sara bråkat så mycket att Hagar rymde. Gud sände då en ängel för att trösta henne. Ängeln berättade att hennes barn skulle heta Ismael och att han skulle bli stamfar för ett stort folk. Hagar kallar sedan Gud för ”Seendets Gud”. Varför då tänker ni? Om ingen svarar nästan direkt får du svara själv. Det är inte vår uppgift att ha stora existensiella samtal i klassen.

Undvik

Om en elev är Isak, se då till att det inte upplevs otäckt. Säg innan att ”Nu blir det lite otäckt, vill någon modig elev hjälpa mig? Du behöver tex inte använda någon rekvisita för kniven i så fall. Efter dramat: ”Är det ok med dig?” (Eller var Isak själv så blir det mindre otäckt.)

Övergång till Jakob & Esau

Isak blev pappa till Jakob och Esau. Bibeln berättar mest om Jakobs släkt.